Prova dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär

Frukter och bär ska behandlas på rätt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som sannerligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på annorlunda sorters bär, och annorlunda sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika process.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som fungerar perfekt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är cirka 3-4 dygn.

Erlandsen tar naturligtvis också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går således givetvis att framställa smakligt vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som inte är eftersträvansvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. tillverka rödvin.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och noga över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats komma med. Därnäst tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att exempelvis få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller omkring 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli omkring 2-5 liter vatten.

Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att hitta i butiker på internet.

Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör därför undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa cirka 2-3 dagar före socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket genererar ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett annat exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inklusive stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas separat.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller samman, vilket oftast tar omkring 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.