vintillverkning
Utrustning som krävs för att brygga vin hemma
I boken Hemmaframställning av Vin som är skriven av Kjeld Erlandsen så ges otaliga goda tips. Bland annat finns det utförligt beskrivet om speciell essentiell utrustning. För den oinvigde kan det givetvis vara bra att ha koll på vissa specifika attiraljer som krävs. I synnerhet är det på sin plats att uppmärksamma hävert och oechslevikten.
För att förenkla omtappning av vin så är en hävert behjälpligt. En hävert består av två rör, en slang med hjälp av tillhörande slangklämma, därför att ha möjlighet att försluta slangen. Med hjälp av ett plastmunstycke kan rören skjutas in i varandra och blir flexibel åt alla jäskärl och storlekar. Det yttersta röret har en plastknopp drygt 5 cm hög som medför att bottensatsen stannar kvar i jäskärlet vid avtappning.
Häverten ska föras ner ¾ i vinet och därefter ska jäskärlet försiktigt lutas innan häverten sänks ner helt å hållet.
Det är viktigt att ständigt göra rent häverten efter användning. Rester av vin kan nämligen lätt härskna och kan innebära risk att smitta vinet med bakterier.
Ibland händer det att plastslangarna veckas men de kan rätas ut igen ifall de placeras i 70 grader hett vatten. Därpå kan veck rätas ut med hjälp av fingrarna.
En del kanske inte tycker att somliga mätinstrument är nödvändigt för bryggningen men seriösa och erfarna vinbryggare är noggranna med att de finns till hands. Ett typiskt sådant mätinstrument är Nödvändig utrustning för hemmaframställning av vin – hävert och oechslevikten. Det är en flytvikt som används åt att räkna ut mängd socker och extraktinnehåll i vinet. Extraktet är det som inte jäser bort utan som utgör smakämnen och bidrar med färg samt fyllighet. Man sänker ner oechslevikten i ett mätglas med vin och får flyta fritt utan att ha kontakt med botten.
Även ett mätglas är således nödvändigt och bör vara nog stort så att oechslemätaren får plats. En tillräcklig volym på mätglas brukar utgöra 100 ml. Det är betydelsefullt att beakta att det inte hela tiden är sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Annorlunda frukter samt bär utgörs av skilda mängder extraktämnen som ju kan variera utslaget.
Konsten att brygga sitt eget vin
När druvor krossas för vinframställning används vanligtvis en krossningsmaskin, men de kan även krossas genom att man trampar på dem med hjälp av fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det centralt att även borttaga druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin måste man avlägsna skalen. För att eliminera till exempel vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör till exempel passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska användas till vinsatser. Som tur är krävs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte använda fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller liknande går förträffligt med hjälp av en potatisstöt.
En betydande del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är riktigt fräscht och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre skilda former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan via granulerat aktivt kol eller att tillämpa pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undvika rening i kyla eftersom det i värsta fall inte fungerar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte yta för skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut genom hinkens vattenlås under jäsning.
I nästa moment av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används åt att dosera sockerhalten i musten. Till den krävs ett mätglas stort nog att oechslemätaren ryms. Vanligtvis brukar 100 ml vara en lagom storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det ger givetvis annorlunda utfall, vilket man måste ha med i kalkylerna.
För att ta ett test med oechslemätaren så mäter man upp ca tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk sedan ner oechslemätaren för att därnäst läsa av värdet. Det är viktigt att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt följa processen. Det första provet utförs alltid innan jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla runt i munnen noga för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet stå i jäskärlet i ca 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar ska man tappa om vinet och filtrera på nytt.